måndag 9 juni 2014
Jävla Lucia
OBS!!! Titeln förstör inte boken. Ja, det är ett svärord och så, men den är ändå grym! Ja, den heter "Jävla Lucia" då, och den handlar om en pojke som heter Martin. Hans klass är uppdelad i två grupper: "Töntarna" och de populära. Han är en av töntarna. Men han är JÄTTEFÖRÄLSKAD i en av de populära, Leena. Så en dag börjar plötsligt en tjej som heter Lucia i klassen. Då börjar det hända konstiga saker. En av de konstigaste sakerna är att Lucia vet att Martin är kär i Leena, och säger att hon ska hjälpa honom med det! Martin fattar ingenting! Lucia säger att hon kan göra det mesta. Och Martin tror nog att det är sant när hon får Simon att göra på sig! Så plötsligt börjar Leena gilla Martin! Han tycker att han borde bli jätteglad men... det känns inte riktigt bra... och som ni kanske redan har förstått så heter författaren... vadå? Just det! Mårten Melin.
söndag 8 juni 2014
Anna tipsar: Flickan i Drömfångaren
Tess - som heter Estelle egentligen - har flyttat med sin mamma till den lilla orten Falinge och hon ska börja sexan. Pappa bor kvar i storstan och Tess saknar honom så, hon kan inte fatta att barndomen i huset med sockerdricksträdet är över. Redan första dagen i skolan inser hon att klassen är uppdelad i gäng och hon vill absolut inte hamna bland förlorarna, töntarna, nördarna. Mamma märker att Tess drömmer mardrömmar och inte riktigt trivs med sitt nya liv så hon skaffar en drömfångare och hänger upp den i fönstret. Mitt nätet sitter en liten bild av en flicka och en kväll när Tess känner sig extra nere tycker hon att flickan blinkar åt henne.
Ja, så börjar Flickan i drömfångaren som är en välskriven bok för åldrarna 9-12 och jag är säker på att den skulle passa fint som högläsning. Kapitlen är korta och i de flesta finns något att samtala om. Flickan i drömfångaren heter Nashota och kommer från Nordamerikas ursprungsbefolkning och hon har ett antal ordspråk som hon delar med sig av för att försöka hjälpa Tess. De flesta handlar om att våga gå sin egen väg - att inte gå i andras fotspår och att våga följa sitt hjärta även om det kan kännas läskigt. Både problem och glädjeämnen är såna som dyker upp i de flesta klasser på mellanstadiet - vilken lärare har inte försökt styra upp det där med talangjakt?
Jag tyckte också om att Tess använder skrivandet som en väg att kanalisera sin sorg över familjen som inte längre är. Där finns flera flickor som jag tänker på som säkert skulle tycka mycket om berättelsen om Estelle, hon som blir en stjärna på sitt alldeles egna sätt.
Ja, så börjar Flickan i drömfångaren som är en välskriven bok för åldrarna 9-12 och jag är säker på att den skulle passa fint som högläsning. Kapitlen är korta och i de flesta finns något att samtala om. Flickan i drömfångaren heter Nashota och kommer från Nordamerikas ursprungsbefolkning och hon har ett antal ordspråk som hon delar med sig av för att försöka hjälpa Tess. De flesta handlar om att våga gå sin egen väg - att inte gå i andras fotspår och att våga följa sitt hjärta även om det kan kännas läskigt. Både problem och glädjeämnen är såna som dyker upp i de flesta klasser på mellanstadiet - vilken lärare har inte försökt styra upp det där med talangjakt?
Jag tyckte också om att Tess använder skrivandet som en väg att kanalisera sin sorg över familjen som inte längre är. Där finns flera flickor som jag tänker på som säkert skulle tycka mycket om berättelsen om Estelle, hon som blir en stjärna på sitt alldeles egna sätt.
måndag 2 juni 2014
svar från Cilla Jackert
Hej alla barn i klass xx från
xx-skolan i Kungälv!
Vad kul att ni har läst Dagens
Katastrofer. Jag har inte träffat så många barn som gjort det, mer än min
dotter Ingrid, hennes kompisar och så mina egna kompisars barn. Ni är alltså de
första som jag känner till som har läst boken utan att ni måste (fast er lärare
kanske tvingade er?)!
Jag ska försöka besvara era frågor
så gott jag kan.
Hur får du idéerna till dina böcker?
Jag har bara skrivit två böcker.
Den ena är Dagens Katastrofer. Och den andra är Vi ses i Obsan[1] som
kommer i höst. Jag skrev Dagens Katastrofer när mitt äldsta barn precis hade
lärt sig läsa och jag undrade hur det skulle bli när hon förstod vad det stod
på kvällstidningarnas löpsedlar. Där står det alltid som hemska saker om allt
som är farligt och alla människor som är elaka mot varandra och alla hot som
finns mot oss. De skriver ju så för att vi ska köpa tidningen och läsa mer om
alla faror som de säger finns överallt.
Nu visade det sig att min dotter
klarar att läsa om allt hemskt, utan att tro att samma sak ska hände henne.
Därför hittade jag på Majken. Jag tror inte att något barn är likadan som
Majken, utan att det vanliga är att man oroar sig för några få saker. När jag
var barn oroade jag mig för att det skulle börja brinna, att jag skulle bli
biten av en hund med rabies och att ett tredje världskrig skulle bryta ut.
Andra oroar sig kanske för att deras föräldrar ska skiljas, eller att någon ska
vara elak. Majken oroar sig för ALLT + lite till och det var kul att skriva om
en sådan person.
Kommer de från din egen barndom eller senare i
livet?
Jag har kommit på mina idéer senare
i livet. Främst för att jag har ganska dåligt minne. Men jag har ett bra
känslominne. Jag minns känslor och de är ofta de jag försöker skriva mig fram
till. Hur känns det när man är rädd, glad, ledsen, pirrig, arg eller
förväntansfull? Det är sådant som jag funderar på när jag skriver.
Är personerna i dina böcker helt påhittade eller några
du har träffat i verkligheten?
Jag skriver aldrig om någon som jag
känner. Men jag kan låna personlighetsdrag här och där. Oftast är det så att
jag tänker att en person ska bli lik någon jag känner, men så fort jag börjat
skriva blir den påhittade helt egen. Och då släpper jag tankarna på den där
människan jag tänkte på i början. När det gäller Dagens Katastrofer så är nog
både Majken och hennes mamma lite som jag. Majkens mamma har fått låna min
kärlek till Stockholm.
Hur lång tid tog det att skriva boken?
Det tog några månader. Det är svårt
att säga en exakt tid, eftersom jag ofta jobbar parallellt med andra saker. Men
jag började skriva hösten 2012 och på våren 2013 gick boken i tryck.
Jobbar du med någonting annat eller är du författare på
heltid?
Jag är egentligen manusförfattare
för film och TV. Jag har skrivit flera tv-serier. Någon av er har kanske sett
Svaleskär som gick i repris i Barnkanalen nu under våren? Den har jag skrivit.
Sedan har kanske någon hört talas om en film som heter Känn ingen Sorg som
bygger på artisten Håkan Hellströms texter och musik. Den har jag också
skrivit. Jag har jobbat som manusförfattare i tjugo år. Bortsett från det har
jag inget annat jobb. Jag skriver och hittar på hela dagarna. Det är roligt och
lite ensamt. Det är skönt att jag har en stor familj som kommer hem på
eftermiddagarna.
Har du en hund eller ett husdjur?
Tyvärr inte. Men jag skulle gärna
vilja ha. Jag drömmer om häst, undulater och hund. Men min familj är inte alls
lika intresserade som jag. I helgen ska vi passa en katt som heter Sigge. Det
ser jag fram emot väldigt mycket. Mitt yngsta barn som är fem år är nästan lika
förväntansfull som jag. Men den andra två barnen och min man verkar inte
speciellt intresserade alls.
Vi skulle bli väldigt glada om du har tid att svara. Vi
skriver från vår frökens mejl och hon har lovat att visa oss svaret.
Självklart! Tack för att ni läste
boken. Ha ett riktigt härligt sommarlov!
Kram från
Cilla
[1] Obsan är
en park i Stockholm. Den heter egentligen Observatorielunden, för det ligger i
gammalt Observatorium på toppen. I ena hörnet av parken ligger det stora
Stadsbiblioteket. Obsan ligger bara några få kvarter från både Vanadislunden
och Johannes Kyrka dit Majken går.
Dagens katastrofer av Cilla Jackert
Hej!
Vi är klass xx från xx-skolan i Kungälv.
Vi har läst din bok Dagens katastrofer och vi tyckte den var bra. Vi kände att vi var med i boken och att det var som om det som hände var verklighet. Det vi gillade var att den var både sorglig och rolig samtidigt. Att det var en hund med var kul och att man fick veta om Majkens rädslor var bra. Det fanns många roliga händelser i boken, till exempel när Majken bar Blunder och tappade honom, när Blunder bajsade på graven, när Majken och Calle pratade på slutet. Vi undrar om du kommer att skriva en del två där mer saker händer med Majken och Calle?
Skulle vi kunna få ställa några frågor?
Hur får du idéerna till dina böcker?
Kommer de från din egen barndom eller senare i livet?
Är personerna i dina böcker helt påhittade eller några du har träffat i verkligheten?
Hur lång tid tog det att skriva boken?
Jobbar du med någonting annat eller är du författare på heltid?
Har du en hund eller ett husdjur?
Vi skulle bli väldigt glada om du har tid att svara. Vi skriver från vår frökens mejl och hon har lovat att visa oss svaret.
Hoppas du får en bra sommar med fint väder och utan katastrofer :-)
Vänliga hälsningar,
klass xx, xx - skolan
Liksom helt magiskt
Hej! Nu ska jag berätta om en bok som jag tycker är... liksom helt magisk! Den heter "Liksom helt magiskt" och är tolv olika berättelser i en och samma bok. I varje berättelse så handlar det om en trettonåring som lever ett helt vanligt liv. Men plötsligt får den vara med om något magiskt och det förändrar hela hennes/hans liv. Min favorit var historien "Som en saga". Den handlade om en flicka som var en speciell person. En älva. Hon får under INGA omständigheter visa sig för, eller ännu mindre prata med människor. Men så är hon kär i en människopojke! Såklart... Så hon pratar med honom. Inget bra val. VARNING!!!!!! Läs INTE boken om du inte gillar kärlek eller vill veta mer om livet. Jag ger den i alla fall 10 av 10 i betyg. Jag ska precis lämna in den på biblioteket så, den finns där!
Åh, just det! Författaren heter Mårten Melin.
Åh, just det! Författaren heter Mårten Melin.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)