Tess - som heter Estelle egentligen - har flyttat med sin mamma till den lilla orten Falinge och hon ska börja sexan. Pappa bor kvar i storstan och Tess saknar honom så, hon kan inte fatta att barndomen i huset med sockerdricksträdet är över. Redan första dagen i skolan inser hon att klassen är uppdelad i gäng och hon vill absolut inte hamna bland förlorarna, töntarna, nördarna. Mamma märker att Tess drömmer mardrömmar och inte riktigt trivs med sitt nya liv så hon skaffar en drömfångare och hänger upp den i fönstret. Mitt nätet sitter en liten bild av en flicka och en kväll när Tess känner sig extra nere tycker hon att flickan blinkar åt henne.
Ja, så börjar Flickan i drömfångaren som är en välskriven bok för åldrarna 9-12 och jag är säker på att den skulle passa fint som högläsning. Kapitlen är korta och i de flesta finns något att samtala om. Flickan i drömfångaren heter Nashota och kommer från Nordamerikas ursprungsbefolkning och hon har ett antal ordspråk som hon delar med sig av för att försöka hjälpa Tess. De flesta handlar om att våga gå sin egen väg - att inte gå i andras fotspår och att våga följa sitt hjärta även om det kan kännas läskigt. Både problem och glädjeämnen är såna som dyker upp i de flesta klasser på mellanstadiet - vilken lärare har inte försökt styra upp det där med talangjakt?
Jag tyckte också om att Tess använder skrivandet som en väg att kanalisera sin sorg över familjen som inte längre är. Där finns flera flickor som jag tänker på som säkert skulle tycka mycket om berättelsen om Estelle, hon som blir en stjärna på sitt alldeles egna sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar